Hjärtsjukdom och kärlsjukdom

Den absolut vanligaste dödsorsaken i Sverige idag är någon form av hjärtsjukdom och kärlsjukdom. Över 40% av befolkningen i vårt land har drabbats men inte nödvändigtvis avlidit. Hjärt- och kärlsjukdomar innefattar mycket men brukar bli förknippat med hjärtinfarkt eller hjärtattack.

Det som vanligen ger upphov till hjärt- och kärlsjukdomar är något som kallas ateroskleros eller åderförkalkning. I grova drag är ateroskleros en ansamling av fett (plack) i vävnaden kring blodkärlen. Blodkärlen blir successivt tjockare och mindre rörliga och tillslut går vävnaden sönder. När blod kommer i kontakt med dessa områden levrar blodet (det stelnar)och det bildas en propp i kärlet. När inte blodet längre kan passera dör vävnad på grund av syrebrist och energiförlust. Resultatet blir en hjärtinfarkt, blodpropp eller en stroke beroende på var det inträffar. Ateroskleros kan börja bildas redan hos barn om de inte motionerar och äter dålig mat med höga kolesterolvärden. Detta är en av anledningarna varför det är otroligt viktigt att lära barn om hur man lever en sund livsstil. Rökning och dålig kosthållning är de vanligaste orsakerna till arteroskleros.

Hjärtinfarkt – vanliga symptom

Hjärtinfarkt, också kallat hjärtattack, är ett resultat från arteroskleros. När blodkärlen i och omkring hjärtat brister och blodet slutar cirkulera dör vävnaden i hjärtat och det kan inte längre slå ordentligt. En hjärtinfarkt kan också bero på genetiska faktorer och nervfel i hjärtat. Om inte hjärtat kan slå regelbundet utan frekvensen börjar flimra så kan också en hjärtinfarkt inträffa. Vanliga symptom vid hjärtinfarkt är bröst smärtor och smärtor i vänster arm. Mindre vanliga symptom är ångest, smärtor i magen, andnöd och känslan av att ha en klump i halsen. Personer som lider högst risk för att få en hjärtinfarkt är dem med diabetes, högt blodtryck, höga kolesterolvärden och de som stressar och lider av deprission. Detta är utöver de faktorer som nämns i samband med arteroskleros.

Blodpropp – detta händer!

I samband med hjärt- och kärlsjukdomar brukar blodpropp nämnas. Blodpropp är ett mycket brett begrepp och innefattar många symptom och flera sjukdomar. Blodproppar kan antingen vara trombotisk och embolisk. En trombotisk propp är den som ger upphov till en hjärtinfarkt. Proppen infaller alltså på den plats där blodkärlet brustit. Dessa proppar är ofta lättare att finna och åtgärda. En embolisk blodpropp lossnar från den förtjockade platsen av blodkärlet och följer med blodströmmen tills kärlet blir för trångt då den fastnar. Blodproppar kan uppkomma både i vener och artärer. Då det sker i vener är de sällan väldigt alvarliga utan ger oftare upphov till blodansamlingar och ömma områden. Dessa proppar är ofta förknippade med långa flygningar då man kan få en propp i benen. Uppkommer blodproppen i en artär blir läget mycket mer alvarligt då vävnader inte längre får tillgång till syre och energi vilket resulterar i att vävnaden dör. Blodproppar i hjärnan är de som ofta får mest alvarliga konsekvenser. Stroke är ett resultat av en propp i hjärnan.

Stroke

Stroke har flera synonymer som slaganfall och hjärninfarkt. Hjärnblödning är också en form av stroke, också kallad hemorragisk stroke, men istället för att ett blodkärl täpps till, infarkt, så att blodet inte kan rinna fritt så sker en blödning i hjärnan. Hjärnblödningarna är ofta svårare att behandla och vikten av att få en diagnos snabbt är stor. Ett slaganfall eller hjärninfarkt, också kallad ischematisk stroke, beror på samma faktorer som en hjärtinfarkt. En hjärninfarkt är alltså resultatet av en blodpropp i hjärnan. Koppen kan i vissa fall själv lösa upp proppen och då kan hjärnfunktionen gå tillbaka till det normala. Ju längre vävnaden i hjärnan är syre fri ju alvarligare blir stroken. När en stroke inträffar kan symptomen vara övergående eller så kan den ge förödande konsekvenser för den drabbade. Över 30 000 människor i Sverige drabbas av någon form av stroke varje år.

Vilka drabbas och hur undviker man det?

Det går inte att säga vem som kommer att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar men det finns många sätt att undvika att drabbas av dem. Egenskaper vi inte kan göra något åt är kön (män drabbas i större utsträckning än kvinnor), genetiken (vissa är mer benägna rent genetiskt att bli drabbad) och ålder (ju äldre vi blir ju större risk lider vi). De faktorerna som vi kan göra något åt är exempelvis att sluta röka, träna mer och äta sundare. Rökning är den främsta orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar vilket borde vara en stark motiverande kraft att sluta. En rökare som har varit i riskzonen kan ta sig ur den genom att sluta med sin dödliga vana. En sund kost innebär att man borde äta mer frukt och grönsaker som innehåller antioxidanter som aktivt förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. Att äta mindre mättat fett och istället välja omättat fett som du finner i fisk, oljor och flytande fetter är mycket positivt. Det vi stoppar i oss ger en direkt effekt på kroppen och genom att vara sundare löper vi mindre risk för att få diabetes, högt blodtryck, höga kolesterolvärden och bristsjukdomar vilka alla är förstadier till hjärt- och kärlsjukdomar. Motionen bör vara regelbunden men inte för den saken skull intensiv. Att promenera ett par gånger i veckan gör gott för både kropp och själ.

Ligger du i riskzonen?

Om du tror att du ligger i riskzonen för att få någon form av hjärt- och kärlsjukdom bör du uppsöka en läkare. Lider du av diabetes, fetma, sömnbrist, stress, depression eller väljer att inte motionera och äta sunt så ligger du i riskzonen. Bara tanken på att eventuellt vara en av dem som kan råka ut för denna folksjukdom kan ge upphov till ångest och depression som i sig kan vara anledningen till hjärt- och kärlsjukdomar. Stilla ditt sinne och uppsök en professionell läkare som kan ge dig hjälp och råd. Många arbetsgivare idag är villiga att stå för kostnaden och kontinuerliga hälsokontroller så ta kontakt med den ansvariga på din arbetsplats så får du säkert hjälp. Det läkaren hjälper dig med är att ge dig goda råd för att ändra din livsstil. Du kan också få blodtryckssänkande och kolesterolsänkande medicin. Medicinering är ingen lösning som håller i längden. För att inte riskera en för tidig död i hjärt- och kärlsjukdomar eller det efterspel som kan bli aktuellt om du överlever sjukdomen i onödan så måste du ändra på din livsstil. Du måste ta kontrollen över ditt liv och välja att bli sundare, friskare och gladare. Det hela kan börja med att du snör på dig skorna och ger dig ut på en promenad i friska luften.

Svensk forskning på hjärt- och kärlsjukdomar är ledande i världen. Vill du vara delaktig till framstegen i den svenska forskningen så kan du välja att bli en organdonator eller skänka en peng till hjärt- och lungfonden. Du kan göra en skillnad och rädda liv.