Hur undviker man gubbvad?

I denna artikeln tänkte vi ta upp det inte mest omtalade Gubbvad. Vi lägger även in en länk till en annan sida som skriver mer om ämnet.

En lika beryktad som okänd skada är muskelskadan Gubbvad. Som namnet beskriver så drabbar det oftast ”gubbar” efter de 30 fyllda. Ibland har även ”gummor” rapporterats få samma symptom, och då fått diagnosen ”gumvad”. Oftast är det löpare som drabbas av smärta i vaden, och inte alltför sällan är det löpare som återupptagit löpning från ungdomen. Gubbvad kan kännas som stickande, huggande och krampaktig smärta i vaden efter träning till en början, för att senare kännas även under träning. Utomlands kallas skadan för kroniska muskelbristningar. I den svenska litteraturen är den närmaste skadan Tennis Leg vilket står för bristning i inre vadmuskulaturen.

Orsaksmekanismer till kroniska vadproblem

Orsaksmekanismerna till gubbvad är inte klargjorda, men då det inte drabbar unga människor har det troligtvis delvis med åldrandet att göra. Andra tänkbara orsaker är överansträngning – ” too much too soon” är något som de allra flesta har hört förut. Det betyder att man har tränat för mycket på för kort tid, och därmed överbelastat kroppen. När man är ung har kroppen en helt annan återhämtningsförmåga och kan återhämta sig mycket snabbt efter träning. När man blir äldre så är man även i en annan fysisk form och kanske inte vilar tillräckligt mellan löppassen för att klara av belastningen, eller tränar för likformigt så att endast vissa delar av kroppen belastas.

Just att vadmuskulaturen drabbas beror på att den belastas väldigt högt vid löpning, och för att inte muskeln ska överbelastas måste den även tränas upp rent styrkemässigt. Då talar vi inte om maxstyrka utan om uthållighet. Då de flesta rapporterar smärtan som efter eller i ett senare skede som en bit in i löppasset ligger det väldigt nära till hands att det är just uthålligheten som är bristfällig.

Det har även rapporterats om att vitaminer och mineraler inte tas upp lika lätt när man blir äldre, D-vitamin via huden till exempel, eller magnesium som påverkar muskelfunktionen. Magnesium upplever vissa som effektfullt, men man måste sätta detta i perspektiv – om man vilar ifrån en muskelskada så kommer det självklart att kännas mindre ont efter ett par dagar – muskeln belastas inte! Därför krävs det en ordentlig genomgång av den som har drabbats av gubbvad för att man på så sätt ska kunna utröna varför denne har drabbats och därefter sätta upp ett personligt rehabiliteringsprogram för att undvika att skadan återuppstår. Som det utländska namnet beskriver, kroniska muskelbristningar, så återuppstår skadorna om man inte gör något åt orsaken, och då skadan är kroniskt står det klart att de allra flesta inte tar hand om skadan och rehabiliterar den. En muskel måste vara minst 110 % starkare än jämfört när skadan återuppstod, och vid varje ny bristning i samma område blir skadan nästan alltid större.

Vad behöver man göra för att bli bra från gubbvad?

Då varje skada har en specifik orsak behöver man alltid uppsöka en specialist på skador och i detta fall just gubbvad för att få reda på varför man blev skadad. Då diagnosen inte är vida känd innebär det att man måste hitta någon som kan just denna skada. Leta efter certifierad vårdpersonal med kursintyg från Svensk Idrottsmedicinsk Förening med kompetens att skapa personliga rehabiliteringsprogram.

Vad man kan göra innan man får träffa specialisterna på Napralogica är följande:

• Excentriska tåhävningar för att stärka upp muskulaturen och hälsenan.
• Stretcha vadmuskulaturen hängandes ut från ett trappsteg under minst en minut per tillfälle.
• Cykla istället för att springa under tiden för rehabilitering. Cykel ger kondition och cirkulation i vadmusklerna.