Överallt blir vi attackerade med dubbla budskap om kolhydrater. I tidningshyllan ser vi rubriker som hyllar kolhydraterna bredvid andra rubriker som säger att vi bör undvika dem till varje pris. Vad är egentligen sant? Hur påverkas vi av kolhydraterna? Och är de bra eller dåliga för oss?
För att kunna svara på de frågorna måste vi först och främst svara på vad kolhydrater är: ”Kolhydrater” är ett samlingsnamn för ämnen som socker, stärkelse och kostfibrer. Genom att äta livsmedel som innehåller dessa ämnen ser man till att kroppen snabbt får den energi den behöver. Förutom att kolhydrater behövs för att hjärnan ska fungera så hjälper de också kroppen att bygga upp nya celler. Utan den här delen i din kost kan du lätt känna dig trött och orkeslös, vilket är kroppens sätt att signalera att blodsockret är lågt och att du måste tillföra mer energi.
När man pratar om kolhydrater pratar man också ofta om snabba och långsamma kolhydrater. Vilka livsmedel som tillhör vilken grupp bestäms med hjälp av ett mått som kallas glykemiskt index, ofta förkortat GI. Det är ett mått på hur snabbt kroppen kan omvandla livsmedlet till energi.
Snabba kolhydrater med högt glykemiskt index kan man hitta i livsmedel med högt sockerinnehåll. Exempel på sådana livsmedel är godis, läsk, vitt bröd, bakverk etc. De här kolhydraterna ger kroppen snabb energi men är inte speciellt nyttiga. Vad som händer när man äter dem är att blodsockret påverkas negativt genom att först höjas snabbt för att sedan sjunka lika fort. Även om man tycker att det känns som att man får mer energi under en kort stund kan man alltså bli tröttare än man var innan när blodsockret sjunker igen.
De långsamma kolhydraterna är bättre för blodsockret eftersom de ger en jämnare höjning och mer långvarig energi. De har ett lågt glykemiskt index och finns i till exempel pasta, ris, potatis, baljväxter samt grovt bröd.
Det gäller alltså att välja kolhydrater med omsorg anpassat efter vad man har för behov. Någon som fort behöver ny energi kan välja snabba kolhydrater medan den som behöver mer långsiktig energi bör välja långsamma. Inför ett träningspass är det alltså mer fördelaktigt att ladda upp med långsamma kolhydrater, till exempel med en portion pasta. Då håller blodsockret en jämn nivå under hela passet och man orkar träna längre.
Vad man däremot inte bör göra är att helt utesluta kolhydrater från sin kost. Vi är beroende av den sortens bränsle, utan det kan kroppen inte fungera som den ska. Därför bör man undvika kolhydratfattiga dieter och istället vara mer noggrann med vilka slags kolhydrater man äter. Oavsett om man har en aktiv eller mer stillasittande livsstil är det viktigt att äta en varierad kost och se till att få i sig tillräckligt med kolhydrater, fett och protein. Livsmedelsverket rekommenderar att man äter ca 300 gram kolhydrater varje dag.
Vad svarar man då på frågan vi ställde oss i början av den här artikeln? Ja. Kolhydrater är både bra och nyttigt för oss.
För mer information om kolhydrater, besök www.kolhydrater.eu
Är pasta o ris långsamma kolhydrater? Det trir inte jag. Hur är det med gluten och träning? Lars Frölander m.fl. når ju toppresultat genom att inte äta kost med gluten. Muskelskador har ju sämre läkning av glutepåverkan. Många idrottare med återkommande svårläkta skador är sponsrade av Axa, och äter säkerligen bröd. Mycket pengar ligger ju bakom. Flera har blivit hjälpta av att lägga om kosten.
Titta på denna blogg med flera länkar till info. Jag får nu bättre träningsresultat- utan gluten och har även slutat med komjölken. Finns så mycket annat bättre och jag är numera aldrig sjuk. dalaglitter.com/2012/07/27/lars-frolander-fortfarande-pa-topp-med-hjalp-av-sin-diet/
Skriven av Kirstie | 10/01/2013, 14:32